och bli någon värd att fira verkar vara ett sätt att rulla filmen bakåt och inte framåt. Vad har jag uträttat i mitt liv? Ju mer jag kan räkna upp desto intressantare verkar jag självklart. Är det värt att sätta in en annons i den lokala tidningen? Jag har än aldrig sett en jubilar som skriver om framtiden och planerna för den. Är det så att när jag fyller jämna år ska det ges en massa tillbakablickar utan innehåll, då vill jag verkligen inte bli en jämn jubilar.  Är det viktigaste i livet att se bakåt och inte det jag ser framför mig?

När är “Bäst före datum” ?  Vid 40, 50, 60, 70, 80 eller redan vid 18? Idag betalar vi redan vid 18 för att berätta för vad vi åstadkommit? Livet har bara börjat och redan då ser tillbaka på vilka fantastiska stordåd vi presterat? Berätta istället att du fyller år och ska fira det rejält. Berätta om dina planer, vad du vill, dina drömmar och förhoppningar om livet. Vi har nog mycket av bakåtspolningar utan att till och med 18 åringarna ska börja med det.

Vad har jag åstadkommit förutom det fantastiska att ha fött två underbara söner?  Jag har jobbat som de flesta andra och fått en försörjning genom det, men inte har jag åstadkommit något för eftervärlden att komma ihåg. Visst några goda minnen till mina barn och mina anhöriga, kanske någon trevlig historia att berätta i framtiden men absolut inte något att skriva om som någon större prestation, när jag fyller tidningsjämnt. 

Tänk att få skriva att du suttit i landstinget, kommunen eller riksdagen?  Men vad har du åstadkommit egentligen? Det är det som är intressant att läsa, inte att jag som person lyckats ta mig in i någon av dessa instanser. Inte så svårt – bli medlem i något politiskt parti och läs in dig på programmet och sedan kör du. Nu gäller det att ha ett ganska fläckfritt förflutet om du inte tycker att det är roligt att figurera i media med rubriker som exempelvis “Politikern som köpte en böjd gurka” trots att hon varit med och beslutat om den raka gurkan för ett antal år sedan i EU parlamentet.  Hur kul är det att stå där med skammen över den nyligen inköpta böjda gurkan i matkassen. Det är därför jag inte blir politiker, jag gillar den där naturligt böjda gurkan.

Att vara medlem i ett antal föreningar och organisationer är också en stor merit. Det spelar ingen roll om du är passiv bara det står att du är medlem, inte om du medverkat på något sätt och tagit föreningen/organisationen framåt.  Hur det skulle uppfattas om jag skrev att jag är medlem i ett flertal nyhetsbrev på Internet, att jag sedan inte alltid läser dem spelar ingen roll, men jag är faktiskt medlem. Galen?

Jag skulle vilja ha mina återblickar, av mina goda vänner och med en stor portion humor, när jag fyller jämna år. Varför inte en omskriven låt med små roliga anekdoter eller en härlig och rolig vers med alla mina tokigheter både skriftligt, muntligt och bara galna grejer jag gjort. Det gillar jag, speciellt att framställa till andra, har aldrig provat skriva till mig själv av naturliga skäl.

Återblickar är underhållande och trevliga när de utförs med glimten i ögat annars blir det bara patetiskt och tråkigt, en massa uppräknande, mellan åren si och så jobbade hon på XXX som XXX och under perioden XXX-XXX satt hon med som sekreterare i styrelsen för “de fria åsikternas bevarande”. Vad säger det om mig som person? Inget speciellt egentligen förutom att jag kanske delar deras åsikter i mångt och mycket.  Skulle jag vara med i alla föreningar/organisationer som jag stödjer skulle inte den lokala tidningens personsidor räcka till den dagen jag fyller jämna år.

Ska man lika spola filmen bakåt borde man ta tillfället i akt och skriva lite klurigt och trevligt om sig själv när man ändå är beredd att betala för att tala om att man fyller år. Vet inte mina vänner att jag fyller jämna år, då bryr de sig nog inte heller om hur mycket jag räknat upp att jag varit med i eller var jag jobbat under alla dessa år, de övriga ger mig ändå inte någon uppvaktning.  Jag ska vara den viktiga, i alla fall den dagen, och ingenting annat.

Margareta G har inte börjat få ångest över sin egen tidningsjämna födelsedag som ännu är långt borta fast ändå bakom hörnet någonstans.

Ps Finns det någon förening som heter “de fria åsikternas bevarande” hör av er så går jag kanske med, i alla fall som passiv medlem. Det gäller att börja samla på sig medlemskap så att jag blir riktigt intressant den dagen jag fyller jubileum.